JUST ME

Lycka...

Vad gör dig lycklig?

Vad göra oss människor lyckliga?

Det är något min pojkvänn frågade mig en kväll.

Det obehagligaste var väll att komma på hur sällan man funderar över det. Över vad som gör en lycklig.

Mitt svar blev trygghet, kärlek och närhet.

Vi lever som ni vet i en materiell värld där saker gör oss lyckliga..eller?

Får vi löneförhöjning eller kan köpa den där fina lägenheten i sthlmcity kan vi känna ett lyckorus..men blir vi lyckligare?

Jag tror att inte för än vi känner oss tillfreds med det vi har, tillexempel så är jag i en fas i livet där jag vill ha de där jobbet jag önskar och den rätta utbildningen. SEN först efter att jag tryggat min framtid kommer jag att verkligen kunna ta tag i allt annat. Livets verklioga mening. Självklart kan jag börja små nosa på det redan nu.

Jag kan ibland känna att ja jenny du har kysst endel grodor nu och kanske har du träffat prinsen redan nu?

Jag känner att jag är i en realtion där vi kan utveckals tillsamman hur mycket som hellst! Vilket är en underbar kännsla.

Jag känner att jag pratar med någon som har kompetsensen att föra dialogen till ett annat plan.

Att jag är med någon jag vill kämpa för och med.

Visst 1a åren är en jävla prövning då man ska se vem ens partner verkligen är.Hur reagerar han i en klämd situation? osv.

Att komma till ett stadie där man båda känner att man vill öppna sig, och prata om allt.

Jag har aldrig varit med om att någon ifrågasatt mig och satt pressen på mig att nu vill jag lära känna jenny deep inside.

Vilket är för mig otroligt smickrande och något jag bara kan glädjas av.

Jag frågade kajsa idag om hon tycker att hon känner mig helt och hållet?

Ja jo de tycker hon, vi har ju faktiskt umgåts i 13år nu.

Men om man nu känner varandra så bra, varför gör man varandra då besvikna ibland? varför blir man förvånad över den andres reaktioner?

Är det så att det faktiskt tar ett helt liv om inte mer att lära känna en person riktigt väl?

Det är inte så konstigt att det blir konflikter ibland i ett nytt förhållande där två människor som under sitt liv formats helt olika av sin omgivning helöt plötsligt ska leva ihop.

Men är det inte det som är så spännande?

Det tråkiga är väll att många ger upp och bara bråkar istället för att se olikheterna som en tillgång. Min Jimmy kanske fyller mina hål och brister och jag kanske hans?

Orkar man och ger varandra tid och energi finns det inget som talar emot att man kan bli lycklig =)

Så mina vänner skriv gärna en kommentar...med svar på frågan:

Vad gör DIG LYCKLIG???

hm...kanske....